Backintervaller

Detta kommer mina ben få lida från imorgon bitti när jag ska upp och springa orientering.. 9 backintervaller i de tre VÄRSTA backarna i hela skogen, ifrågasatte meningen med livet efter sista branten, andades som en trasig pipleksak och hostade som en pensionerad rökare + att mina ben kändes som järn och marken var en magnet. Mycket tungt. Mycket nödvändigt dock då min kondis är ungefär 0. 

Tack och adjö, fågelfrö!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0